En heldag om Sociala Medier slänger mig från stor entusiasm till ifrågasättande och fundersamhet tillbaka till eufori. Står vi i en uppförsbacke, nedförsbacke, säkerhetsutmaning eller integritetskränkning och identitetskapning? I morgon fortsätter debatten och föreläsningarna om det här som alla talar om. Men jag har med mig några funderingar och tankar som jag vill dela med mig av.
Det absolut viktigaste budskapet av de samlade talarna idag var:
Du måste veta vem du talar till och varför du gör det, därefter välja kanal!
Egentligen helt självklart. Men vad vi också diskuterade var om det verkligen är så att ”alla” känner att de måste finnas med på Sociala Medier och andra kanaler för att det bara är så. Eftersom åhörarna alla är uppdaterade inom ämnet så blev nog svaret ett annat än normalt. Jo, vi förstår att det måste finnas en plan och en tanke bakom. Ändå är det fortfarande många frågetecken som det finns anledning att fundera på.
- Vad är relevans?
- Vad är engagemang? Är svar på ett inlägg = engagemang?
- Hur kan det vara socialt och samtidigt planerat? för borde inte tillfället ge dialogen?
- Varför pratar vi om hur många gillare/följare vi har om det ändå är viktigast vem det är som följer?
- Det ska finnas en transperens och alla ska få publicera, ändå måste den som får tillstånd att prata i organisationens namn testas först, hur hänger det ihop?
- Det krävs att du behandlar gillarna/följarna som VIP:are, ändå får du inte sälja?
- Se till att hitta de som har störst ”klout score”, och sen då?
Tur att jag har ett fantastiskt hotellrum att smälta alla intryck innan nya ska tas in i morgon. Och kolla, som avslutning, jag har en toalett som bara har glasväggar, tur att jag är ensam i rummet… 🙂
Toaletten på Globe Quality Hotell